hatar hatar hatar mina blåa ögon..

jag klev upp glad, åkte och handlade glad, kom hem sur, plockade fläderblommor ledsen och sitter vid datorn förbannad.
Allt detta pga av en människa och dennes val.
Att hellre åka iväg än att vara med mig.

och denne undrar om jag är ledsen och sur.. självklart svarar man nej. Jag talar aldrig om för ngn om jag är ledsen elr sur.

om ni inte har räknat ut detta än så är det en kille jag pratar om..
så jävla tröga en del kan vara.

Ingen kille är smart när han frågar om en tjej är ledsen och hon svarar nej. Ingen kille är smart när han frågar vf tjejen är sur när han själv bär på svaret. Om dom inte fattar det så är dom riktigt korkade.

tjejer må vara avancerade men det här är det minst komplicerade att tyda.. t.o.m en gråsugga klarar av mer avancerade tankegångar än en kille..
förstår dom inte själva att man blir ledsen när dom väljer att åka iväg?

egentligen har jag inte att klaga på.. vi är inte ens tillsammans, men att kyssa mig och gosa med mig det går bra.. men när jag itne duger längre så slängs man i en sophink som en använd disktrasa.
ska man behöva flytta till andra sidan jorden för att slippa bli sårad? elr är män lika idiotiska överallt?
vart finns dessa fina män som visas i filmer, som alltid finns där för en, som alltid ställer upp?
Finns dom elr är det bara en fantasifigur, påhittad av desperata kvinnor på jakt efter den perfekta mannen?

Måste man vara iskall, hård och stöta bort män för att dom ska tycka om en? För det hjälper inte att vara snäll. Det fungerar inte att alltid vara där för dom.

Jag intalar mig själv att jag inte vill ha ngt med människan att göra mer för att han sårar. Men när han kallar på mig så kommer jag som en dum hund som tror att husse kanske blivit snäll igen, men PANG så ligger man där nedslagen, orkar inte resa sig upp, utan bara väntar på nästa smäll, och nästa och nästa.

Ingen kille kan ändra på sig, en gång idiot, alltid idiot.